Oförglömlig?

Ja det verkar som att det är svårt att glömma bort mig. Det har hänt ett antal gånger att jag stött på gamla klasskompisar som jag gick i skolan tillsammans med för 10 år sen, och så har jag ju inte heller träffat dem på 10 år. Men ändå så vet dem vem jag är. Är inte det lite skumt? I lördags träffade jag på två stycken som kände igen mig från förr. Den första var väl inte så lustig i och med att hon är kompis med Erika och hon och jag gick i samma skola för ja typ 10 år sen :) Men senare när vi var ute på Klubben kom det fram en Hanna till mig och började prata med mig, jag kopplade inte alls vem hon var men hon visste tydligen vem jag var. Jag fattade först inte vilken skola vi hade gått tillsammans i (jag har gått i rätt många skolor :) ) men efter ett tag förstod jag. Men det är skumt i alla fall, för jag känner inte igen dem, ingen av dem...

igår kom min älskade hit, underbart! :D och idag har jag varit duktig och pluggat så snart ska jag belöna mig med att åka till min älskade :D Jag är så lycklig just nu, jag har hittat det bästa som finns <3 <3 <3

På lördag blir det bio och inglorious bastards med älsklingen :D ska bli nice, hade velat se year one men den gick tydligen visst inte hmm :) men tyckte det var min tur att bjuda på bio så då fick det bli den filmen :)

nu ska jag ta och packa lite för min korta resa hi hi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback