Cecilia

Mina närmaste vet att jag har problem med att folk inte hör av sig och så. Ta t.ex. om man dejtar någon så vill man ju att denna hör av sig, men jag är nästan "manisk"  när det kommer till detta. Det är inte så att jag vill att personen i fråga ska höra av sig jämt eller så, men i alla fall höra av sig och visa intresse. Jag behöver kontroll och vetskapen om var denna människa "befinner sig" (i livet typ, inte lokal) och vad dens syfte är. Som sagt, Johanna framför allt vet vad jag pratar om. Nu, ikväll, gick det upp ett ljus för vad detta så kallade kontrollbehov bottnar i och jag kan inte förstå varför jag inte insett det innan för? Allt har att göra med min första pojkvän att göra (tro det eller ej men det är 10 år sen nu :O ). Han och jag var ihop i ett par tre månader eller så och han pratade (nästan?) aldrig om sina känslor eller så. Jag däremot var störtförälskad och var det fortfarande i (för) många år. I alla fall så avslutade han vårt förhållande. Ja ni kan väl nästan gissa hur? Mmm exakt, han slutade bara att höra av sig. Pooff liksom så var han inte en del av mitt liv längre (inte undra på att han var som ett spöke som inte ville lämna mig ifred då jag inte fick ett ordentligt avslut). Jag försökte verkligen få tag i honom, jag ringde och var förbi hemma hos honom ett antal gånger. Jag fattade först inte vad det var frågan om men efter cirka 2 veckor gick det uppför mig att han hade gjort slut, utan att säga något så klart. Detta förklarar en hel del eller hur? Andra gången vi var väl ihop gick det väl "lite" bättre då han skickade ett brev och gjorde slut. Patetiskt eller hur? en kille på 20+ som inte ens kan göra slut face to face. Tragiskt att jag skulle stöta på honom som min första pojkvän då han mer eller mindre blev "modellen" för mig hur en pojkvän skulle vara. Idiot! Men han finns inte i mitt liv längre. Han har inte varit det på 3 år, då jag hotade med att anmäla honom till polisen då han var ibland och häckade utanför min dörr utan att höra av sig innan. Skönt med ett avslut och skönt att han inte existerar för mig längre.

Hmm ja detta inlägg blev väldigt personligt må jag säga men de som läser min blogg kanske kan förstå mig mer och förstå mina behov. Jävla karlar ;)